an attempt to tip the scales

idag höll jag på att börja stortjuta inne i klassrummet när en två tjejer som jag INTE vill vara med satte sig brevid mig. (förlåt om ni mot förmodan skulle läsa det här) jag kände mig som världens offer. jag gick ner till syo:n efter lektionen men där var det självklart kö och hon var så jävla seg. en kille lyssnade på ashög hiphop och jag blev bara mer och mer stressad eftersom jag skulle till tåget för att åka på någon jävla klassdag. när syo:n var på väg ut igen så knödde jag mig förbi och frågade med lipig röst efter en gymnasieändringslapp. jag fick en och gick iväg till tåget och fan vad jag ville gråta. jag bestämde mig för att försöka att inte vara så blyg så jag började prata med två tjejer som var typ bästisar och dem verkar ganska snälla och lyssnade på rätt bra musik. sen var den där jävla klassdagen i stenkullen. det är så jävla tykna fjortisar i min klass så jag dör. vi såg ut som en total motsats. jag hade min största t-shirt, baggiebyxor, sneakers, smutsigt hår och mössa. dem hade TAJTA byxor eller leggings och värsta push-upen med u-ringat linne och hur jävla mycket foundation som helst och typ 50 lager mascara. JAG MÅSTE BYTA KLASS!!!!!!
på bussen hem var det typ 1/3 av 9i2. alltså: jag, linnéa, amanda, simon, tim, mohammad och henrik. jag höll på att börja gråta igen och ville skrika till dem att inte lämna mig sådär som dem gör i filmer. och jag kommer att sakna dem. okej, inte tim, men dem andra.

MEN JAG MÅÅÅÅÅSTE BYTA SKOLA!!!!!!